Australisk dollar
$
Australisk dollar (AU$ - Australian dollar) är den valuta som används i Australien och i vissa områden i Stilla havet. Valutakoden är AUD. 1 Dollar = 100 cents.Valutan infördes under år 1966 och ersatte det australiska pundet.
På valutamarknaden kallas valutan "aussie" eller "aussiedollar" för att skilja den från den amerikanska USD.
Valutan ges ut av Reserve Bank of Australia - RBA som grundades 1960 och har huvudkontoret i Sydney.
Används förutom i Australien även i en valutaunion i:
* Julön
* Kiribati
* Kokosöarna
* Nauru
* Norfolkön
Land
-
Heard- och McDonaldöarna
På Heardön finns ett stort antal glaciärer. De täcker ca 70% av öns yta. Glaciärernas storlek har minskat markant sedan 1940-talet. Till de större glaciärerna hör de åtta glaciärerna Baudissin Glacier, Vahsel Glacier, Abbotsmith Glacier, Challenger Glacier, Gotley Glacier, Brown Glacier, Schmidt Glacier och Compton Glacier. -
Julön
Ön är 135 km² och har cirka 2 200 invånare, är australiskt territorium och belägen 360 km sydväst om Java och 1 290 km nordväst om Australien. -
Kokosöarna
Kokosöarna består av två låga korallatoller, 14 km² stora. Högsta höjden är fem meter över havet. Klimatet är varmt med sydostliga vindar under nio månader om året. De enda naturresurserna är fisk och kokos och på ön råder det brist på färskvatten. Den norra atollen består av en enda obebodd ö North Keeling Island. Den södra atollen, South Keeling Islands, består av 24 öar varav endast West Island och Home Island är bebodda. De två största obebodda öarna är Horsburgh Island och South Island. -
Kiribati
Gilbertöarna beboddes av mikronesier långt innan de upptäcktes av européer. Butaritari upptäcktes av spanjoren Pedro Fernández de Quirós i december 1605. Brittiske Thomas Gilbert och John Marshall seglade genom området 1788. År 1820 namngav den i rysk tjänst estlandsfödde Adam Johann von Krusenstern öarna îles Gilbert, och Gilbertöarna blev tillsammans med Elliceöarna slutligen ett brittiskt protektorat 1892. I januari 1916 införlivades Gilbert och Elliceöarna i det Brittiska Västra Stillahavsterritoriet. -
Nauru
Mycket av landets tidigare rikedom kom från de stora fosfatfyndigheterna, som antas komma från antingen guano eller havet. Fosfatet används som gödsel i hela världen, men det mesta exporterades till Australien. I och med att fosfatresurserna i princip är förbrukade, går Nauru en osäker framtid till mötes. På 1990-talet försökte landet locka till sig intäkter genom att agera skatteparadis, ett försök som avbröts i juli 2004. På grund av landets politiska och ekonomiska beroende av Australien, räknas ibland Nauru som en australiensk klientstat. -
Norfolkön
Ön "upptäcktes" av kapten James Cook 1774 vid hans andra resa till södra Stilla havet, två veckor efter att han landat i Botany Bay, Australien. Storbritannien anlade en koloni på ön 1788, men denna stängde 1814 då den inte gick att göra självförsörjande, trots billig arbetskraft i form av straffångar. Ett nytt försök till att befolka ön gjordes 1825, denna gång med avsikt att hysa de värsta återfallsförbrytarna. Den andra kolonin övergavs 1855. Det har påståtts att denna var så avskräckande att förbrytare hellre blev avrättade än skickade till ön. -
Tuvalu
Tuvaluöarna beboddes av polynesier sedan 1000-talet f.Kr. Ordet Tuvalu betyder grupp om åtta och syftar på att ursprungligen var åtta av de nio atollerna bebodda. Den spanske upptäcktsresanden Álvaro de Mendaña de Neira blev den 16 januari 1568 den förste europé att besöka Nui och Niulakita den 29 augusti 1595. Även brittiske John Byron upptäckte några öar 1764 och namngav öarna Lagoon Islands. Den 5 maj 1781 upptäckte spanske Francisco Antonio Maurelle även Nanumanga.